Akademisk RIDKONST

-hur föreningen ARV definierar begreppet.

 

När det talas om ridning är det oftast i termerna av motionsform för häst och ryttare, och ävensom en form av gemenskap med sin häst. Uttrycket ridkonst har många hört i samband med de gamla läromästarna från renässansen och även långt före det. Men vad menas egentligen med begreppet ridkonst? Det korta svaret är att ridkonst i sig självt innebär ridning som kräver utbildning av såväl ryttare som häst enligt en ridlära eller filosofi. Ridkonstens rötter sträcker sig ända till 400 f.Kr där vi finner Xenofon som står för den första ridläran. Vidare har ridkonsten utvecklats genom historien ända fram till idag, med en lång rad mästare och ridläror däremellan.

 

Historiskt sett förekom ridkonsten främst på akademierna, där ur härrör också namnet Akademisk Ridkonst. På den tiden var inte konsten till för alla. Alla hade inte tillträde till akademierna. Det var mestadels människor ur det högre samhällsskiktet som befann sig här, och akademien lärde ut allt ifrån vett och etikett till just ridkonst. Själva begreppet akademisk syftar till ett slags vetenskapligt och konstnärligt samfund, här finns alltså rum för såväl vetenskaplighet som konstnärliga uttryck, utan motsättningar där emellan. Att något är på akademisk nivå innebär också att det är en slags högre skola, och att man för en akademisk diskussion runt begreppen, det vill säga precis som vi gör här i denna text och som många andra ridkonstutövare också gör.

 

Begreppet har också betydelsen lärd, formellt och högtidlig. Där ur kan vi ana vad för slags människor akademierna historiskt ville forma. Adelskap förpliktigar. I modern kontext har vi dock andra förpliktelser än historiskt. ARV's  egna Etiska Riktlinjer kan du läsa om HÄR. Förpliktigandet i det moderna sammanhanget och i ARV's benämning, kan i korthet sägas bestå i respekt och ödmjukhet både gentemot andra människor och i synnerhet mot våra hästar!

Man köper inte en bra häst, man skapar den. Det vill säga att alla hästar kan lära oss något, och det är vår skyldighet att lyssna på hästen och ett privilegium att få umgås med den!

Eftersom vi definierar ridkonst så blir det även intressant att se på begreppet akademisk konst. Termen akademisk konst "avser verk som skapats i enlighet med en i officiell traditionell konstundervisning förmedlad metod och anda" (Nationalencyklopedin). Idag kan ridkonst utövas utav alla och är inte endast förbehållet adelskapet. Som ridkonstutövare har vi ett arv att förvalta genom att ta tillvara både på det historiska arvet, det traditionella och den anda och filosofi som genomsyrar detta. ARV vill framhålla att den akademiska ridkonsten främst är en filosofi och inte enbart ett sätt att rida. Akademisk ridkonst har alltså fått sitt namn av flera skäl, dels för att den utövades på akademier, det baseras på vetenskaplighet, är ett konstutövande och har en anda som särskiljer sig från annat ridutövande.

 

Med tanke på hur många mästare som går att finna genom en historisk tillbakablick och med tanke på de kunskaper som det moderna samhället har tillfört, så kan man inte säga att akademisk ridkonst är en mall eller form. Det finns utrymme för oändlig variation och individualitet eftersom det också är ett konstutövande. Tolkningen är fri, och begreppet akademisk ridkonst innefattar många olika läror. ARV's definition av ridkonst som begrepp och fenomen grundar sig alltså i en tanke på ridning som en konstart, och därmed också en skapande process. Resan, vägen och processen blir minst lika viktigt som målet, när är man en färdig ryttare? Skapandet och utvecklingen sker i ett samspel mellan människa och häst. Hästen är vår främsta läromästare. Ur historien kan vi hämta såväl goda som mindre goda exempel på hur man kan hantera och umgås med hästar. Det finns ridövningar som nästan glömts bort, från tiden då hästar användes i strid, och som idag kan användas för att träna hästar starka och stolta. ARV vill betona vikten av att kunna svara inte bara på frågan hur, utan också (och kanske främst!) på frågan; varför? Varför gör vi den här övningen, varför tränar vi så här? Vad ger det hästen mentalt och fysiskt?

Eftersom begreppet Akademisk Ridkonst i sig själv ger utrymme för fria tolkningar och individualitet så ser ARV inget skäl att, som förening, ta ställning för endast en specifik ridlära. Istället vill vi uppmuntra till nätverkande och till att lära av varandra och framförallt av våra hästar. ARV är till för alla, oavsett kunskapsnivå! Öppenhet och nyfikenhet är två av våra ledord, vi vill skapa en förening där alla känner sig välkomna. Idag har ARV flera medlemmar ur olika förgreningar av ridkonsten, och vi hoppas på fler! Vi förenas i vår syn på hästen som den yttersta läromästaren och partnern på vår väg! Träningen ska vara givande både för människa och häst. Det är ARV's ambition att genom våra arrangemang medverka till att sprida teoretiska och praktiska kunskaper och uppmuntra till goda etiska förhållningssätt i vårt handhavande av vår vän hästen. För den som vill förkovra sig i ridkonsten och dess gamla mästare finns HÄR en lista på litteraturtips.