2019

I början av maj var det återigen dags för en utav årets höjdpunkter. Med slagorden ”det är alltid fint väder på Birgitta-kursen” var det ett gäng glada hästälskare som samlades på Yvonnes Odsbergs trevliga anläggning för att ta del av flera fina ekipages träningspass och förkovra oss i Birgitta Järnåkers imponerande kunskapsrikedom. Helgen bjöd på årets alla årstider såsom hetta och snöstorm. Men humöret var trots det på topp hos deltagarna.
 
Birgitta har en otrolig känsla för vad varje ekipage behöver för att ta ett stort kliv framåt i utvecklingskurvan. Hon ser ekipagens styrkor, lyfter dessa med fokus på deras potential. Hon ser hästen i framtiden och vad som behövs i nuläget för att komma dit. Vidare är hon noga med att poängtera ryttarens ansvar; att se till att hästen får positiva ingångar. "Vi ska alltid se till att hästen lyckas!" Hon menade på att det är hästen som är läraren men hon kan ge oss verktyg för att tolka vad hästen visar oss. Vi ska koppla ihop våra nervsystem. För att det ska vara möjligt är det av yttersta vikt att ryttaren tar ansvar för sin egen kropp samt låta hästen hålla sin egen kropp. Det är hästen som ska ta form. Vi ska aldrig placera den. Vi bör ha i åtanke att allt är en illusion. Hästen låter den styras medan ryttare tror att de styr. Hästen ska få möjligheten att bjuda, vara glad och stark. Den ska inte vara lydig och låta oss ta över dess kropp!

En balanserad häst är lätt att sitta på, något som är omöjligt på en häst i obalans. Framförallt på en överrörlig häst är det extra viktigt att ryttaren tar ansvar för sin egen kropp, sitter still men ändå inte statiskt. En överrörlig häst ska aldrig lösgöras, den ska stabiliseras. En häst med låg tonus ska också stärkas och komprimeras, något som kan liknas vid en fjäder som komprimeras och släpps. Det är ryttarens uppgift att locka fram trycket, det som triggar hästen. Övningarna som är ett kännetecken för den Kraftskapande Ridkonsten bygger ofta upp en förväntan hos hästen. De lockar hästen till rörelseglädje samtidigt som de är symmetriska och bygger upp en stark och stolt häst.
 
En häst som inte spårar, trycker in eller ut samt flyter iväg har för stor böjning för vad den klarar av. Är hästen för svag för böjning behöver den raka linjer. Ett fokus under kursen var skolorna. Kvittot för en bra öppna är att hästen följer böjningen. Den ska följa pannans riktning när ryttaren lättar. Vidare kan skolor, framförallt öppna till förvända sluta ge många kopplingar till galoppen, något Birgitta benämner som korskopplingar.

Under kursen var det också fokus för flera ekipage när det gäller sits och hand. Vi gick bland annat in på hur en skolad stånghand ska inverka. Birgitta poängterade att stångbett är ett bra redskap använt på rätt sätt. Stången aktiverar upplyftande på bogmuskulaturen genom tungmuskulaturens infästning.
Bara genom att sätta ett bett i munnen aktiveras detta. Därför kan både häst och ryttare få en bättre hållning enbart av ett för ekipaget passande bett. Detta även på helt hängande tygel. Ryttarens muskler behöver byggas, precis som hästens. Ett exempel är att i halten aktiveras samma muskler hos ryttaren som hos hästen. Vidare fick eleverna känna på hur olika sitsar inverkar. Samt hur de kunde använda skänkeln som en magnet. Genom att lägga till ett lätt tryck och lätta av kommer hästen följa. Hästen ska inte flyttas undan från skänkeln, den ska följa den.

Det krävs en häst som spårar för att komma till samling. Samlingen går ut på att korta pendelrörelsen bak. Hoven ska sättas rakt under höften, i rätt vinkel. Ej mot tyngdpunkten. Ett skolat öga kan därför utifrån den kunskapen se om en häst innehar en korrekt samling eller placerats i en position av ryttaren. Rätt träning bygger upp muskler runt hästens bakknän. Bakifrån sett ser då hästens lår nästintill fyrkantiga ut, de får ”ridbyxlår”.

Det viktigaste är vad hästen berättar, ej att utöva den perfekta övningen. Allt är ok. Fokusera på det som är positivt och lita på din känsla!
 
Vi i ARVs styrelse vill tacka framförallt Birgitta Järnåker så hjärtligt för den fantastiskt lärorika helgen. Men vi vill också tacka våra medlemmar. Det är ni som möjliggör våra arrangemang. Nu laddar vi för Ewa-kursen i juni!


//Karin O’Dwyer

Läs hela inlägget »

I lördags (den 23:e mars) höll ARV sitt årsmöte för verksamhetsåret 2018. I samband med årsmötet passade föreningen på att bjuda in sina medlemmar till en föreläsning om sadlar av sadelmakare Pia ter Bruggen. I samband med detta bjöd det även på middag i form av vegetarisk tacobuffé.

Årsmötet hölls i WFs lokaler på Nybrogatan i Sundsvall och mötet drog 20 medlemmar vilket är rekord i föreningens historia.
Jätte roligt!
 

Inför årsmötet hade Malin Gerzina och Mia Hägglund meddelat att de ansåg att avgå från sina roller som ledamöter i styrelsen. ARV tackar dem för sitt stora engagemang under åren. Ny styrelse för 2019 blev: ordf. Yvonne Odsberg (omval), Jessica Johansson (omval), Akar Holmgren (omval), Karin O´Dwyer (nyval), Jenny Ingridsdotter (nyval) och Eva Nordberg som sitter ytterligare ett år på mandat från 2018 års årsmöte.

Efter årsmötet var det så äntligen dags för föreläsningen.

Under föreläsningen berättade Pia om hur sadlar är uppbyggda, förklarade och visade hur olika bomma ser ut och fungerar, hur man vet om en sadel är hel och hur man vet om den faktiskt passar på sin häst. 

Det blev en väldigt intressant föreläsning och Pia berättade och visade på ett mycket pedagogiskt sätt. Då nästan alla medlemmar som kom dessutom tagit med sig sin/sina sadlar så avrundades föreläsningen med en väldigt interaktiv del där det ställdes tusen intressant frågor till Pia samtidigt som olika sadlar provades, jämfördes och undersöktes.
Hur blir min sits i denna sadel?
Hur är denna modell i jämförelse med den här?
Varför svankar jag i denna sadel men inte i den här?


Att faktisk få ett moment i föreläsningen där deltagarna kunde utforska och prova blev ett jätte lyckat koncept.

Lokalen fylldes snabbt med ett 20-tal sadlar
Lokalen fylldes snabbt med ett 20-tal sadlar
Läs hela inlägget »
Handsmitt bett av Sara Handsmitt bett av Sara

Denna lördagsmorgon möttes 12 nyfikna och intresserade medlemmar upp med Sara Källsson som driver företaget Beckers häst & Smide för en tre timmar lång föreläsning. Sara är hästtjejen som blev smed.

Under denna förmiddag hann många intressanta områden gällande hästens mun och bettsling avhandlas. Sara har för att fördjupa sin kunskap om hästens mun bland annat följt Torbjörn Lundström, hästtandläkare.

Sara började med lite bakgrund och fakta kring hästens mun och tänder. Hästar har tänder som är ungefär 1 dm långa, vilket är hela hästens tandkapital, och de slits med omkring 4 mm per år. Detta innebär att slentrianmässig raspning av tänder kan vara ett sätt att förkorta hästens liv eftersom tänderna inte växer. Tandkapitalet kan vara avgörande för hästens livslängd.

Hästar kan ha vassa kanter på sina tänder men detta kan vara funktionellt och bli ett bekymmer först när vi sätter på hästen en nosgrimma eller annat huvudlag.  Lanerna i hästen mun är en typ av lagringsplats där exempelvis avbitet betat gräs väntar på att malas längre baki munnen men lanerna är också ett utrymme för utsortering av oätlig föda tex. smörblommor. Det är en av anledningarna till att vi kan placera ett bett i detta utrymme.

Vi måste komma ihåg att det egentligen inte finns någon plats i hästens mun för bett, utan hästen gör plats för bettet. Tungan är en stor muskel som i avslappnat tillstånd fyller munhålan precis som hos människan.

I gruppen fick vi också fundera kring frågan ”Vad är en bra hand?” och vi enades till sist att kan bero på …..

Vi fick också testa att undersöka hur mycket kraft vi använder när vi tar i tygeln. Genom en finurlig konstruktion med digitala vågar som var fastsatta i tyglar fick vi testa och se hur mycket kraft vi lägger i tyglarna. Det var slående att se vilket utslag vi fick när vi gjorde ett panikstopp jämfört med när man rider ett väl avvägt pass i paddocken.

Nästa fråga att reflektera kring var ”Varför har vi bett?” och där berättade Sara att hon tänker det är för att hästen ska kunna kommunicera med ryttaren, inte tvärtom.

Vi vill gärna att hästen ska suga på bettet. Hästar som arbetar saliverar, du kan efter ditt ridpass se om hästen har som ett litet läppstift på mulen. Du kan också kika efter om det är liksidigt?

Om hästen gapar, skakar på huvudet eller visar sitt missnöje med bettslingen på något sätt. Fundera på vad det är den försöker säga istället för att stänga munnen med hjälp av en nosgrimma eller annat. Kan det vara så att du har för mycket tryck i tyglarna, eller ett bett som inte passar? Fundera också på i vilka situationer obehaget uppkommer. Även bettlösa alternativ påverkar hästen, bland annat genom tryck på alla de nerver som finns på hästens huvud.
Det finns flera olika typer av bett och Sara har delat in dem efter dess funktion
 

Bett Bettlöst alternativ
Direkt Tränsbett av olika slag, här går kraften år det håll ryttaren tar Sidepull, kapson
Hävstång Stång, kan länga nacken Hackamore, bosal
Hiss Ger både tryck i nacken och kraft i mungipan exempelvis gag
Kombination Kombination av ovanstående


Tänk på:

  • Kolla hästens tänder noga, det händer massor i munnen åtminstone fram till 6 års ålder
  • Välj en utbildad hästtandläkare
  • 70 % av alla ridhästar har någon typ av skada i munnen, det är väldigt vanligt med förslitningar från betten på första kindtanden
  • Variera dig, använd olika huvudlag och olika bett, säkerställ att bettet är väl avpassat i längd.
  • Känn på hästens mun, mungipor, gom och tunga, jämför om möjligt olika hästar. Alla hästar ser olika ut.
  • Tänk på att hästens personlighet också påverkar vilket bett du kan använda.
  • Smaka på din hästs olika bett, smakar de något? Det finns olika material där tex. rostfritt och gummibett inte smakar något, medan läder, järn och koppar smakar. Vad gillar din häst?
  • Tänk på att bettet ska passa hästens huvudform, och använder du en stång så bör du oftast vinkla ut stångens överskänklar så att de inte trycker mot hästens kindtänder.
Efter föreläsningen fanns chans att till en individuell konsultation vilket jag testade på. Sara om ut till vårt stall och där följde en kavalkad av frågor, olika bett, klämmande och kännande på läppar, mungipor, tungor med mera. Min häst Mattis tycker att det mesta var helt okej medan stallkompisen var mer skeptisk. Jag fick en hel del tankar på saker jag vill testa vidare och hoppas att även ni andra som deltog under dagen blev minst lika nöjda och inspirerade som jag.

Vid tangenterna, Eva Nordberg
Läs hela inlägget »

2019

I början av maj var det återigen dags för en utav årets höjdpunkter. Med slagorden ”det är alltid fint väder på Birgitta-kursen” var det ett gäng glada hästälskare som samlades på Yvonnes Odsbergs trevliga anläggning för att ta del av flera fina ekipages träningspass och förkovra oss i Birgitta Järnåkers imponerande kunskapsrikedom. Helgen bjöd på årets alla årstider såsom hetta och snöstorm. Men humöret var trots det på topp hos deltagarna.
 
Birgitta har en otrolig känsla för vad varje ekipage behöver för att ta ett stort kliv framåt i utvecklingskurvan. Hon ser ekipagens styrkor, lyfter dessa med fokus på deras potential. Hon ser hästen i framtiden och vad som behövs i nuläget för att komma dit. Vidare är hon noga med att poängtera ryttarens ansvar; att se till att hästen får positiva ingångar. "Vi ska alltid se till att hästen lyckas!" Hon menade på att det är hästen som är läraren men hon kan ge oss verktyg för att tolka vad hästen visar oss. Vi ska koppla ihop våra nervsystem. För att det ska vara möjligt är det av yttersta vikt att ryttaren tar ansvar för sin egen kropp samt låta hästen hålla sin egen kropp. Det är hästen som ska ta form. Vi ska aldrig placera den. Vi bör ha i åtanke att allt är en illusion. Hästen låter den styras medan ryttare tror att de styr. Hästen ska få möjligheten att bjuda, vara glad och stark. Den ska inte vara lydig och låta oss ta över dess kropp!

En balanserad häst är lätt att sitta på, något som är omöjligt på en häst i obalans. Framförallt på en överrörlig häst är det extra viktigt att ryttaren tar ansvar för sin egen kropp, sitter still men ändå inte statiskt. En överrörlig häst ska aldrig lösgöras, den ska stabiliseras. En häst med låg tonus ska också stärkas och komprimeras, något som kan liknas vid en fjäder som komprimeras och släpps. Det är ryttarens uppgift att locka fram trycket, det som triggar hästen. Övningarna som är ett kännetecken för den Kraftskapande Ridkonsten bygger ofta upp en förväntan hos hästen. De lockar hästen till rörelseglädje samtidigt som de är symmetriska och bygger upp en stark och stolt häst.
 
En häst som inte spårar, trycker in eller ut samt flyter iväg har för stor böjning för vad den klarar av. Är hästen för svag för böjning behöver den raka linjer. Ett fokus under kursen var skolorna. Kvittot för en bra öppna är att hästen följer böjningen. Den ska följa pannans riktning när ryttaren lättar. Vidare kan skolor, framförallt öppna till förvända sluta ge många kopplingar till galoppen, något Birgitta benämner som korskopplingar.

Under kursen var det också fokus för flera ekipage när det gäller sits och hand. Vi gick bland annat in på hur en skolad stånghand ska inverka. Birgitta poängterade att stångbett är ett bra redskap använt på rätt sätt. Stången aktiverar upplyftande på bogmuskulaturen genom tungmuskulaturens infästning.
Bara genom att sätta ett bett i munnen aktiveras detta. Därför kan både häst och ryttare få en bättre hållning enbart av ett för ekipaget passande bett. Detta även på helt hängande tygel. Ryttarens muskler behöver byggas, precis som hästens. Ett exempel är att i halten aktiveras samma muskler hos ryttaren som hos hästen. Vidare fick eleverna känna på hur olika sitsar inverkar. Samt hur de kunde använda skänkeln som en magnet. Genom att lägga till ett lätt tryck och lätta av kommer hästen följa. Hästen ska inte flyttas undan från skänkeln, den ska följa den.

Det krävs en häst som spårar för att komma till samling. Samlingen går ut på att korta pendelrörelsen bak. Hoven ska sättas rakt under höften, i rätt vinkel. Ej mot tyngdpunkten. Ett skolat öga kan därför utifrån den kunskapen se om en häst innehar en korrekt samling eller placerats i en position av ryttaren. Rätt träning bygger upp muskler runt hästens bakknän. Bakifrån sett ser då hästens lår nästintill fyrkantiga ut, de får ”ridbyxlår”.

Det viktigaste är vad hästen berättar, ej att utöva den perfekta övningen. Allt är ok. Fokusera på det som är positivt och lita på din känsla!
 
Vi i ARVs styrelse vill tacka framförallt Birgitta Järnåker så hjärtligt för den fantastiskt lärorika helgen. Men vi vill också tacka våra medlemmar. Det är ni som möjliggör våra arrangemang. Nu laddar vi för Ewa-kursen i juni!


//Karin O’Dwyer

Visa hela inlägget »

I lördags (den 23:e mars) höll ARV sitt årsmöte för verksamhetsåret 2018. I samband med årsmötet passade föreningen på att bjuda in sina medlemmar till en föreläsning om sadlar av sadelmakare Pia ter Bruggen. I samband med detta bjöd det även på middag i form av vegetarisk tacobuffé.

Årsmötet hölls i WFs lokaler på Nybrogatan i Sundsvall och mötet drog 20 medlemmar vilket är rekord i föreningens historia.
Jätte roligt!
 

Inför årsmötet hade Malin Gerzina och Mia Hägglund meddelat att de ansåg att avgå från sina roller som ledamöter i styrelsen. ARV tackar dem för sitt stora engagemang under åren. Ny styrelse för 2019 blev: ordf. Yvonne Odsberg (omval), Jessica Johansson (omval), Akar Holmgren (omval), Karin O´Dwyer (nyval), Jenny Ingridsdotter (nyval) och Eva Nordberg som sitter ytterligare ett år på mandat från 2018 års årsmöte.

Efter årsmötet var det så äntligen dags för föreläsningen.

Under föreläsningen berättade Pia om hur sadlar är uppbyggda, förklarade och visade hur olika bomma ser ut och fungerar, hur man vet om en sadel är hel och hur man vet om den faktiskt passar på sin häst. 

Det blev en väldigt intressant föreläsning och Pia berättade och visade på ett mycket pedagogiskt sätt. Då nästan alla medlemmar som kom dessutom tagit med sig sin/sina sadlar så avrundades föreläsningen med en väldigt interaktiv del där det ställdes tusen intressant frågor till Pia samtidigt som olika sadlar provades, jämfördes och undersöktes.
Hur blir min sits i denna sadel?
Hur är denna modell i jämförelse med den här?
Varför svankar jag i denna sadel men inte i den här?


Att faktisk få ett moment i föreläsningen där deltagarna kunde utforska och prova blev ett jätte lyckat koncept.

Lokalen fylldes snabbt med ett 20-tal sadlar
Lokalen fylldes snabbt med ett 20-tal sadlar
Visa hela inlägget »
Handsmitt bett av Sara Handsmitt bett av Sara

Denna lördagsmorgon möttes 12 nyfikna och intresserade medlemmar upp med Sara Källsson som driver företaget Beckers häst & Smide för en tre timmar lång föreläsning. Sara är hästtjejen som blev smed.

Under denna förmiddag hann många intressanta områden gällande hästens mun och bettsling avhandlas. Sara har för att fördjupa sin kunskap om hästens mun bland annat följt Torbjörn Lundström, hästtandläkare.

Sara började med lite bakgrund och fakta kring hästens mun och tänder. Hästar har tänder som är ungefär 1 dm långa, vilket är hela hästens tandkapital, och de slits med omkring 4 mm per år. Detta innebär att slentrianmässig raspning av tänder kan vara ett sätt att förkorta hästens liv eftersom tänderna inte växer. Tandkapitalet kan vara avgörande för hästens livslängd.

Hästar kan ha vassa kanter på sina tänder men detta kan vara funktionellt och bli ett bekymmer först när vi sätter på hästen en nosgrimma eller annat huvudlag.  Lanerna i hästen mun är en typ av lagringsplats där exempelvis avbitet betat gräs väntar på att malas längre baki munnen men lanerna är också ett utrymme för utsortering av oätlig föda tex. smörblommor. Det är en av anledningarna till att vi kan placera ett bett i detta utrymme.

Vi måste komma ihåg att det egentligen inte finns någon plats i hästens mun för bett, utan hästen gör plats för bettet. Tungan är en stor muskel som i avslappnat tillstånd fyller munhålan precis som hos människan.

I gruppen fick vi också fundera kring frågan ”Vad är en bra hand?” och vi enades till sist att kan bero på …..

Vi fick också testa att undersöka hur mycket kraft vi använder när vi tar i tygeln. Genom en finurlig konstruktion med digitala vågar som var fastsatta i tyglar fick vi testa och se hur mycket kraft vi lägger i tyglarna. Det var slående att se vilket utslag vi fick när vi gjorde ett panikstopp jämfört med när man rider ett väl avvägt pass i paddocken.

Nästa fråga att reflektera kring var ”Varför har vi bett?” och där berättade Sara att hon tänker det är för att hästen ska kunna kommunicera med ryttaren, inte tvärtom.

Vi vill gärna att hästen ska suga på bettet. Hästar som arbetar saliverar, du kan efter ditt ridpass se om hästen har som ett litet läppstift på mulen. Du kan också kika efter om det är liksidigt?

Om hästen gapar, skakar på huvudet eller visar sitt missnöje med bettslingen på något sätt. Fundera på vad det är den försöker säga istället för att stänga munnen med hjälp av en nosgrimma eller annat. Kan det vara så att du har för mycket tryck i tyglarna, eller ett bett som inte passar? Fundera också på i vilka situationer obehaget uppkommer. Även bettlösa alternativ påverkar hästen, bland annat genom tryck på alla de nerver som finns på hästens huvud.
Det finns flera olika typer av bett och Sara har delat in dem efter dess funktion
 

Bett Bettlöst alternativ
Direkt Tränsbett av olika slag, här går kraften år det håll ryttaren tar Sidepull, kapson
Hävstång Stång, kan länga nacken Hackamore, bosal
Hiss Ger både tryck i nacken och kraft i mungipan exempelvis gag
Kombination Kombination av ovanstående


Tänk på:

  • Kolla hästens tänder noga, det händer massor i munnen åtminstone fram till 6 års ålder
  • Välj en utbildad hästtandläkare
  • 70 % av alla ridhästar har någon typ av skada i munnen, det är väldigt vanligt med förslitningar från betten på första kindtanden
  • Variera dig, använd olika huvudlag och olika bett, säkerställ att bettet är väl avpassat i längd.
  • Känn på hästens mun, mungipor, gom och tunga, jämför om möjligt olika hästar. Alla hästar ser olika ut.
  • Tänk på att hästens personlighet också påverkar vilket bett du kan använda.
  • Smaka på din hästs olika bett, smakar de något? Det finns olika material där tex. rostfritt och gummibett inte smakar något, medan läder, järn och koppar smakar. Vad gillar din häst?
  • Tänk på att bettet ska passa hästens huvudform, och använder du en stång så bör du oftast vinkla ut stångens överskänklar så att de inte trycker mot hästens kindtänder.
Efter föreläsningen fanns chans att till en individuell konsultation vilket jag testade på. Sara om ut till vårt stall och där följde en kavalkad av frågor, olika bett, klämmande och kännande på läppar, mungipor, tungor med mera. Min häst Mattis tycker att det mesta var helt okej medan stallkompisen var mer skeptisk. Jag fick en hel del tankar på saker jag vill testa vidare och hoppas att även ni andra som deltog under dagen blev minst lika nöjda och inspirerade som jag.

Vid tangenterna, Eva Nordberg
Visa hela inlägget »

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Johanna » Kurs med Birgitta Järnåker:  ”Önskar ibland man bodde någonannastans och hade möjligheter till denna typ av tr..”

  • Anna Karström » Töj och sträck :  ”Jättefint sammanfattat! Så många lyckliga hästar vi kommer att få i "våra stall"”

  • Matte Mia » Hästmassagekurs 14 februari 2015:  ”En rolig och nyttig kurs. Quartzo är överlycklig att jag tagit till mig Annas di..”

  • Lottie E. » Ökad medvetenhet!:  ”Vad kul att få läsa en så utförlig rapport! Låter som en fantastiskt rolig kurs.”

  • Lena Rönnewall » Ökad medvetenhet!:  ”Hej ! Toppen kurs som var bra arrangerad, den gav mig mycket :) Tack alla inblan..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln