2011 > 10

Så har vi då haft vår sista träff för året i ARV. Temat för dagen var kroppsmedvetenhet och trots att vår kära Angelica hade riktigt ont i ryggen så lotsade hon oss in i övningar där vi fick koncentrera oss ordentligt för att försöka känna hur våra olika kroppsdelar rör sig uppe på hästen Inte så lätt att focusera och röra på bara en höft, ett sittben eller vrida på överkroppen samtidigt som kroppsdelarna under midjan inte skulle röra sig alls - varken på oss eller hästen! Blir lätt så att när vi tex vrider på huvudet så följer kanske, ja oftast, andra kroppsdelar med även om vi inte menat det. Gällde nu att börja tänka över hur våra kroppar betedde sig och ta med detta ut i ridövningar.


Jag satt och tänkte på hur otroligt känslig våra hästar är. När vi gjorde övningen där vi ryttare skulle röra på överkroppen medan hästen skulle stå helt stilla - kände min häst på en gång om jag inte klarade av att hålla sittben, höfter och annat centrerat i sadeln - då följde han med och vred sig som trycket av mina hjälper visade på en gång. Man kan verkligen förstå hur lätt det blir missförstånd mellan ryttare och häst.Tror vi många gånger sänder missvisande signaler till hästen fast vi inte ens förstår det själva. Ibland så kan ryttare tyvärr bli irriterade på hästarna fast det är vi själva som sitter och tex inte håller vår vikt jämn och centrerad över hästen eller är sned i kroppen så att vi hänger mer på ena sidan av hästen, som då också blir sned. Detta leder ju då till att hästen tex får svårare att gå en öppna i det ena varvet och vi kan bli missnöjd för att "de inte gör som vi vill".

Men... vi ska ju focusera på det positiva och det bästa med att öva upp sin kroppsmedvetenhet är ju att, (om vi människor nu är klarsynta och analyserande och verkligen läser av vilka signaler vi sänder och försöker förstå varför vi får det svar som vi får av hästen ),så är det enormt utvecklande och utmanande att rida sin häst med allt mindre och mindre signaler. Till slut sitter vi bara och i princip tänker på att tex böja hästen genom att bara öka trycket i det ena sittbenet och det blir så. Eller så kanske vi bara "höjer hjärtat" som Birgitta Järnåker brukar säga för att få oss ryttare och hästarna i en högre stoltare form. När vi då höjer hjärtat är det bröstkorgen som lyfts och hästarna följer även den rörelsen med sin rygg/överlinje. Eller, vad är det de följer tro?? Jag är övertygad om att hästarna också läser av våra intentioner, känslor och tankar, de ser våra tankebilder och följer dem. Snacka om att vi kan sända SMÅ signaler då! Bara hästen och du vet hur kommunikationen fungerar och den som ser på får bara gissa hur ni gör.


Hmmm men lätt blir det ju inte ändå va? Vi måste såklart också göra en hel massa annat där upp än att sända små signaler, vi ska också tex;
- följa med i hästens rörelser med bäckenet, känna vilket ben som är i backen för att kunna böja hästen optimalt och veta när man ska be om tex en galloppfattning. vi ska sända positiva tankar och bilder, andas lugnt, ha en lagom kontakt med tygeln, inte spänna delar av kroppen som ska vara följsamma, ha händerna centrerade, inte se ned - det ökar belastningen på hästens framdel med 4kg!!, ja, jag skulle kunna göra listan hur lång som helst, det vet ni alla som rider. Är ett under att vi ibland faktiskt klarar att få till den där rörelsen vi strävar efter att kunna.... Men....så förbaskat härligt det är när det äntligen sitter och hästen och vi tänker och rör oss som EN!


//Ewa och Pirre!

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning

Just nu försöker jag och min häst Sir Louie arbeta mycket med våra kroppar och rörelsemönster. Det här är ett arbete som ständigt pågår i vårt liv.
Jag som ryttare har väl mer eller mindre alltid fått arbeta med min sits och position på hästryggen. Att fästa blicken framåt, händernas position, rak i ryggen, listan kan göras lång. Det finns en massa saker som blivit betydligt bättre, men självklart finns det fortfarande en hel del att göra. Sedan är det ofta ganska jobbigt att ändra på sina invanda mönster, så det gäller att ha disciplin och inte falla tillbaka till det gamla igen.

Sir louie har också fått hitta nya mönster i sin kropp. Han har ett förflutet som ridskolehäst, där var han känd för att lägga allt tryck i handen och man fick "bära" runt honom. Han arbetade mycket i framåtläge med all vikt på frambenen, men med AR träningen har han hittat nya rörelsemönster i sin kropp och fått en helt annan kroppshållning. Just hans egen kroppshållning märks även när man ser honom helt fri i hagen. Han "bär sig själv" på ett helt annat sätt än tidigare.


För att påminna mig själv om hur jag ska placera mig startar jag varje ridpass med att gå igenom min egen kropp. Känna att jag sitter i sadeln och känner mina sittben, att jag har lika tryck i båda fötterna, att armarna kan vara avspända och att huvudet kan vila längst uppe på ryggraden. När jag fokuserar på min kropp får Sir Louie bara skritta på lång tygel helt utan krav – det blir ett sätt för honom att också kunna känna igenom och värma upp sin kropp.


När jag gjort en kontroll av mig själv och har fått en uppfattning om hur min kropp mår för dagen tar jag långsamt kontakt med min häst för att känna hur hans kroppsläge är.
Om vi bara ska ta oss en mysig skogstur, kan jag sitta och känna igenom min kropp under hela turen och även prova hur jag kan placera mig på olika sätt. Jag kan prova hur det känns att vinkla mitt bäcken framåt eller mer bakåt, ibland sitter jag med ena armen uppåtsträckt i luften för att kunna sjunka ner mer i sadeln . Ibland är jag glad över att jag inte träffar någon annan på dessa ridturer för då kanske jag skulle uppfattas som rätt knasig....


Är vi däremot på ridbanan och ska träna har vi några bra övningar som vi använder för att checka av varandra.
Vår första övning som vi alltid startar våra träningspass med, oavsett om vi arbetar vid hand eller uppsuttet, är voltarbete. Vi lägger en volt där voltens mitt går genom medellinjen. Halva volten är 8-10 meter och den andra halvan 6-8. Just att volterna blir olika stora på de två halvorna gör att vi då flyttar oss längs medellinjen och inte blir kvar på samma fläck hela tiden.


I den här övningen får jag känna efter hur mycket böjning/ställning som är okej för dagen, det avgör även hur stora volterna blir. Vissa dagar måste vi ha större volter, andra dagar passar det bättre med de mindre. När vi tagit oss från en ände av ridbanan till den andra byter vi varv och gör likadant i nya varvet.


Eftersom jag hela tiden får fråga min häst om hur mycket böjning som är okej, samt vilken voltstorlek som hans kropp klarar av får jag en ganska bra uppfattning om hur hans läge i kroppen är för dagen. Det styr sedan resten av vårt träningspass, vad behöver kroppen idag? I den här övningen försöker jag få in minst tre volter i samma varv innan jag byter. Här får man såklart anpassa efter vilken häst man har och vilken utbidlningsgrad den har. Med min häst kan man inte sitta och "nöta" samma övning för länge, då tappar han intresset direkt. För mig gäller det att ha hela hjärnan full med bra övningar som jag kan kasta fram beroende på dagsläget, det gäller för mig att skapa en förväntan och ett intresse för vad som ka hända härnäst.


Sedan brukar vi gå över till att jobba på raka spår där vi växlar mellan böjning på rakt spår, öppna och sluta och hörnpasseringar. Först några steg rakt fram med böjning sedan lägger jag på skolorna. Ett bra sätt för mig att kolla av Sir Louies kropp är att jag ber om öppna eller sluta och ser hur länge han går kvar i denna skola helt av sig själv utan att jag behöver be eller påminna igen. Det blir ett kvitto på hur stark han är, men även om han mentalt är med mig.


De här två övningarna plus vår gemensamma kroppskontroll är vår uppvärmning och det tar kanske en 8-10 minuter. Beroende på hur det känns fortsätter vi med andra "nyckelövningar", saker vi måste arbeta vidare med. För oss är det alltid dagsläget som styr vad vi fortsätter vårt träningspass med.


Veckans första träningspass jobbade jag Sir Louie vid hand och då blev det lite extra tydligt att just böjt spår är lite jobbigt – men på ett positivt sätt! Han hamnar så rätt i hela sin kropp så att det blir jobbigt – både fysiskt och psykiskt.


När vi senare i veckan tränade uppsuttet på ridbanan fortsatte vi att fokusera på just böjda spår. För att hjälpa honom med att hitta och kunna följa sin egen formgivning valde jag att betsla honom med kandar. Han får hjälp att följa bettet (bridongen i detta fall då den är ledad) på det böjda spåret och det märktes en stor skillnad. Vi varvade med flera olika övningar med fokus på volter och framförallt omformning. Just själva ögonblicket då vi ska forma om från en sida till den andra är så otroligt viktigt för oss. Det märks direkt om jag inte är i balans då har min häst betydligt svårare att klara det. För att omformingen ska bli optimal för oss krävs det att vi samarbetar. Man inser verkligen att det är ett samspel mellan häst & ryttare och bara om vi är helt fokuserade på varandra och hjälper varandra i rörelsen så går det. Det är som att gå på lina – fokus, balans och tillit.
För mer spännande och bra ridövningar rekommenderar jag Ewa-Kristina Petterssons träningsbok – "Kvinnor i Kalix" det är en guldgruva oavsett vilken nivå man befinner sig på!


Rid väl //

Sara & Sir Louie

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning
Här är vi mera raka i kroppen. Jag går längre fram vid bogarna och rör mig mot de.
Läs hela inlägget »
Etiketter: markarbete

2011 > 10

Så har vi då haft vår sista träff för året i ARV. Temat för dagen var kroppsmedvetenhet och trots att vår kära Angelica hade riktigt ont i ryggen så lotsade hon oss in i övningar där vi fick koncentrera oss ordentligt för att försöka känna hur våra olika kroppsdelar rör sig uppe på hästen Inte så lätt att focusera och röra på bara en höft, ett sittben eller vrida på överkroppen samtidigt som kroppsdelarna under midjan inte skulle röra sig alls - varken på oss eller hästen! Blir lätt så att när vi tex vrider på huvudet så följer kanske, ja oftast, andra kroppsdelar med även om vi inte menat det. Gällde nu att börja tänka över hur våra kroppar betedde sig och ta med detta ut i ridövningar.


Jag satt och tänkte på hur otroligt känslig våra hästar är. När vi gjorde övningen där vi ryttare skulle röra på överkroppen medan hästen skulle stå helt stilla - kände min häst på en gång om jag inte klarade av att hålla sittben, höfter och annat centrerat i sadeln - då följde han med och vred sig som trycket av mina hjälper visade på en gång. Man kan verkligen förstå hur lätt det blir missförstånd mellan ryttare och häst.Tror vi många gånger sänder missvisande signaler till hästen fast vi inte ens förstår det själva. Ibland så kan ryttare tyvärr bli irriterade på hästarna fast det är vi själva som sitter och tex inte håller vår vikt jämn och centrerad över hästen eller är sned i kroppen så att vi hänger mer på ena sidan av hästen, som då också blir sned. Detta leder ju då till att hästen tex får svårare att gå en öppna i det ena varvet och vi kan bli missnöjd för att "de inte gör som vi vill".

Men... vi ska ju focusera på det positiva och det bästa med att öva upp sin kroppsmedvetenhet är ju att, (om vi människor nu är klarsynta och analyserande och verkligen läser av vilka signaler vi sänder och försöker förstå varför vi får det svar som vi får av hästen ),så är det enormt utvecklande och utmanande att rida sin häst med allt mindre och mindre signaler. Till slut sitter vi bara och i princip tänker på att tex böja hästen genom att bara öka trycket i det ena sittbenet och det blir så. Eller så kanske vi bara "höjer hjärtat" som Birgitta Järnåker brukar säga för att få oss ryttare och hästarna i en högre stoltare form. När vi då höjer hjärtat är det bröstkorgen som lyfts och hästarna följer även den rörelsen med sin rygg/överlinje. Eller, vad är det de följer tro?? Jag är övertygad om att hästarna också läser av våra intentioner, känslor och tankar, de ser våra tankebilder och följer dem. Snacka om att vi kan sända SMÅ signaler då! Bara hästen och du vet hur kommunikationen fungerar och den som ser på får bara gissa hur ni gör.


Hmmm men lätt blir det ju inte ändå va? Vi måste såklart också göra en hel massa annat där upp än att sända små signaler, vi ska också tex;
- följa med i hästens rörelser med bäckenet, känna vilket ben som är i backen för att kunna böja hästen optimalt och veta när man ska be om tex en galloppfattning. vi ska sända positiva tankar och bilder, andas lugnt, ha en lagom kontakt med tygeln, inte spänna delar av kroppen som ska vara följsamma, ha händerna centrerade, inte se ned - det ökar belastningen på hästens framdel med 4kg!!, ja, jag skulle kunna göra listan hur lång som helst, det vet ni alla som rider. Är ett under att vi ibland faktiskt klarar att få till den där rörelsen vi strävar efter att kunna.... Men....så förbaskat härligt det är när det äntligen sitter och hästen och vi tänker och rör oss som EN!


//Ewa och Pirre!

Visa hela inlägget »
Etiketter: träning

Just nu försöker jag och min häst Sir Louie arbeta mycket med våra kroppar och rörelsemönster. Det här är ett arbete som ständigt pågår i vårt liv.
Jag som ryttare har väl mer eller mindre alltid fått arbeta med min sits och position på hästryggen. Att fästa blicken framåt, händernas position, rak i ryggen, listan kan göras lång. Det finns en massa saker som blivit betydligt bättre, men självklart finns det fortfarande en hel del att göra. Sedan är det ofta ganska jobbigt att ändra på sina invanda mönster, så det gäller att ha disciplin och inte falla tillbaka till det gamla igen.

Sir louie har också fått hitta nya mönster i sin kropp. Han har ett förflutet som ridskolehäst, där var han känd för att lägga allt tryck i handen och man fick "bära" runt honom. Han arbetade mycket i framåtläge med all vikt på frambenen, men med AR träningen har han hittat nya rörelsemönster i sin kropp och fått en helt annan kroppshållning. Just hans egen kroppshållning märks även när man ser honom helt fri i hagen. Han "bär sig själv" på ett helt annat sätt än tidigare.


För att påminna mig själv om hur jag ska placera mig startar jag varje ridpass med att gå igenom min egen kropp. Känna att jag sitter i sadeln och känner mina sittben, att jag har lika tryck i båda fötterna, att armarna kan vara avspända och att huvudet kan vila längst uppe på ryggraden. När jag fokuserar på min kropp får Sir Louie bara skritta på lång tygel helt utan krav – det blir ett sätt för honom att också kunna känna igenom och värma upp sin kropp.


När jag gjort en kontroll av mig själv och har fått en uppfattning om hur min kropp mår för dagen tar jag långsamt kontakt med min häst för att känna hur hans kroppsläge är.
Om vi bara ska ta oss en mysig skogstur, kan jag sitta och känna igenom min kropp under hela turen och även prova hur jag kan placera mig på olika sätt. Jag kan prova hur det känns att vinkla mitt bäcken framåt eller mer bakåt, ibland sitter jag med ena armen uppåtsträckt i luften för att kunna sjunka ner mer i sadeln . Ibland är jag glad över att jag inte träffar någon annan på dessa ridturer för då kanske jag skulle uppfattas som rätt knasig....


Är vi däremot på ridbanan och ska träna har vi några bra övningar som vi använder för att checka av varandra.
Vår första övning som vi alltid startar våra träningspass med, oavsett om vi arbetar vid hand eller uppsuttet, är voltarbete. Vi lägger en volt där voltens mitt går genom medellinjen. Halva volten är 8-10 meter och den andra halvan 6-8. Just att volterna blir olika stora på de två halvorna gör att vi då flyttar oss längs medellinjen och inte blir kvar på samma fläck hela tiden.


I den här övningen får jag känna efter hur mycket böjning/ställning som är okej för dagen, det avgör även hur stora volterna blir. Vissa dagar måste vi ha större volter, andra dagar passar det bättre med de mindre. När vi tagit oss från en ände av ridbanan till den andra byter vi varv och gör likadant i nya varvet.


Eftersom jag hela tiden får fråga min häst om hur mycket böjning som är okej, samt vilken voltstorlek som hans kropp klarar av får jag en ganska bra uppfattning om hur hans läge i kroppen är för dagen. Det styr sedan resten av vårt träningspass, vad behöver kroppen idag? I den här övningen försöker jag få in minst tre volter i samma varv innan jag byter. Här får man såklart anpassa efter vilken häst man har och vilken utbidlningsgrad den har. Med min häst kan man inte sitta och "nöta" samma övning för länge, då tappar han intresset direkt. För mig gäller det att ha hela hjärnan full med bra övningar som jag kan kasta fram beroende på dagsläget, det gäller för mig att skapa en förväntan och ett intresse för vad som ka hända härnäst.


Sedan brukar vi gå över till att jobba på raka spår där vi växlar mellan böjning på rakt spår, öppna och sluta och hörnpasseringar. Först några steg rakt fram med böjning sedan lägger jag på skolorna. Ett bra sätt för mig att kolla av Sir Louies kropp är att jag ber om öppna eller sluta och ser hur länge han går kvar i denna skola helt av sig själv utan att jag behöver be eller påminna igen. Det blir ett kvitto på hur stark han är, men även om han mentalt är med mig.


De här två övningarna plus vår gemensamma kroppskontroll är vår uppvärmning och det tar kanske en 8-10 minuter. Beroende på hur det känns fortsätter vi med andra "nyckelövningar", saker vi måste arbeta vidare med. För oss är det alltid dagsläget som styr vad vi fortsätter vårt träningspass med.


Veckans första träningspass jobbade jag Sir Louie vid hand och då blev det lite extra tydligt att just böjt spår är lite jobbigt – men på ett positivt sätt! Han hamnar så rätt i hela sin kropp så att det blir jobbigt – både fysiskt och psykiskt.


När vi senare i veckan tränade uppsuttet på ridbanan fortsatte vi att fokusera på just böjda spår. För att hjälpa honom med att hitta och kunna följa sin egen formgivning valde jag att betsla honom med kandar. Han får hjälp att följa bettet (bridongen i detta fall då den är ledad) på det böjda spåret och det märktes en stor skillnad. Vi varvade med flera olika övningar med fokus på volter och framförallt omformning. Just själva ögonblicket då vi ska forma om från en sida till den andra är så otroligt viktigt för oss. Det märks direkt om jag inte är i balans då har min häst betydligt svårare att klara det. För att omformingen ska bli optimal för oss krävs det att vi samarbetar. Man inser verkligen att det är ett samspel mellan häst & ryttare och bara om vi är helt fokuserade på varandra och hjälper varandra i rörelsen så går det. Det är som att gå på lina – fokus, balans och tillit.
För mer spännande och bra ridövningar rekommenderar jag Ewa-Kristina Petterssons träningsbok – "Kvinnor i Kalix" det är en guldgruva oavsett vilken nivå man befinner sig på!


Rid väl //

Sara & Sir Louie

Visa hela inlägget »
Etiketter: träning
Här är vi mera raka i kroppen. Jag går längre fram vid bogarna och rör mig mot de.
Visa hela inlägget »
Etiketter: markarbete

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Johanna » Kurs med Birgitta Järnåker:  ”Önskar ibland man bodde någonannastans och hade möjligheter till denna typ av tr..”

  • Anna Karström » Töj och sträck :  ”Jättefint sammanfattat! Så många lyckliga hästar vi kommer att få i "våra stall"”

  • Matte Mia » Hästmassagekurs 14 februari 2015:  ”En rolig och nyttig kurs. Quartzo är överlycklig att jag tagit till mig Annas di..”

  • Lottie E. » Ökad medvetenhet!:  ”Vad kul att få läsa en så utförlig rapport! Låter som en fantastiskt rolig kurs.”

  • Lena Rönnewall » Ökad medvetenhet!:  ”Hej ! Toppen kurs som var bra arrangerad, den gav mig mycket :) Tack alla inblan..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln